Berntsson: Winnerbäck turnéavrundar i Linköping 2016

måndag 22 augusti 2016

Winnerbäck turnéavrundar i Linköping 2016

Lars Winnerbäck
Support: Anna Ternheim
Konsert, Linköpings Arena, 20 augusti 2016

Winnerbäck har vart ute på turné ett tag i år och vi passar på att se avrundningen av hela resan på hans gamla hemmaplan i Linköping. Arenan är dock helt nybyggd och här har aldrig spelats någon konsert innan. Trots att bygget inte är helt färdigt än går det bra att se spelning här. Allt är uppfört i den populära färgen betong och det hela ligger utslängt på en åker en bit ifrån själva staden. Jag har aldrig förstått vad det skall vara bra för att slänga ut såna här lokaler ute på vischan för när städer är utmärkta platser att ha de i men det tar inte så förtvivlat lång tid att ta sig hit. Om man har bil.

Det blir lite som en Östgötarnas version av Håkan Hellströms Ullevi-spelningar i mindre format. Femton tusen taggade östgötar i milt blandade åldrar har tagit sig hit och stämningen är som värsta hemvändarkvällen i en mellanstor svensk stad en bra lördagskväll.

Anna Ternheim inleder med sitt set. Jag var lite orolig att hennes del skulle blåsa bort något på en fotbollsarena men hon blir lite mer av allting i live-formatet. Dessutom sjunger hon ännu bättre än hon gör på skiva. Hon växlar mellan gitarr och piano eller bara mikrofon och gör bra ifrån sig. Hon är ju en av få artister som man inte behöver skrika "Spela Shoreline" till, för hon gör ju ofta det frivilligt som det är. Den får vi höra och en massa andra låtar som jag inte riktigt vet vad de heter. Mot slutet blir det rent av Rock'n'roll.

Många tittar på Anna men många står också i köerna till ölförsäljningen under hennes framförande. När hon slutat och mörkret lägger sig är det dags för Lars. Då tätnar folkmassorna på parkett framför scenen och köerna till barerna glesnar av. Vissa har jagat upp sig med för mycket dryck och blir utledda av vad som ser ut som ganska vänliga vakter men det är på det stora hela en städad afton.

Lars inleder med Lågsäsong från senaste plattan och det skulle man kunna tänka sig lägga sordin på stämningen men sanningen är den att de senaste låtarna växer fint i det levande formatet. Faktum är att alla nya låtar låter mycket starkare här. Det är en återvändelse som märks. Anekdoter om för utomstående okända förorter till Linköping mottags högljutt och välvilligt av publiken. Lasse hinner även med att ta lite politisk ställning för en gångs skull när han pratar om flyktingkrisen och tiggare. Han berättar om tiggare han möter på flygplatser som vill värva honom för American Express och frågar sig vilka vi borde göra oss av med först egentligen. Bra Lars!

Det blir en del material från senaste plattan men också oväntat mycket gammalt. Det är möjligt att östgötarna bjuds på en mer nostalgisk meny än vad andra fått den här sommaren men bra sitter det.
"Vi skall ju åt samma håll" säger han lite torrt och drar igång låten med samma namn. Vi hör grejer som Tätort på en Slätt, en naken men stark Elegi. Avslutningen innan första pausen Kom ihåg mig/ Solen i Ögonen/Hugger i Sten/Om du lämnade mig Nu (Med Ternheim som duettpartner)/Hosianna är ett fett parti minst sagt. Sen kommer Söndermarken och då får man ta sig till Motala för att hitta en torr näsduk. De är känslosamma, östgötarna. Sen är det paus igen och stark nyöppning efter det med Elden och den personliga favoriten För dig. Sen blir det några låtar till och ett rejält fyrverkeri.

Han har bytt band sedan jag såg honom sist på Läckö slott för några år sedan. Jag känner bara igen Hellacopters-trummisen som gör ett styvt bra jobb och Ulf Lundells basist från förr. De två gitarristerna har jag ingen aning om vilka de är. Den ena har en sällsamt trevlig hög volym på sin gitarr hela spelningen igenom. Schysst ljud.

Några låtar fattas, I Stockholm hade suttit fint också och Kom Änglar förstås men ändå mycket gamla klassiker. En fin kväll på slätten. Jag fångade en minut av när det höggs sten som man kan se längre ner.