Vera Vinter
Konsert, Stadsbiblioteket, Göteborg, 141024
Jag klipper an kvart på arbetsdagen och rasslar genom ett klass2-regn genom staden till Stadsbiblioteket där Vera Vinter spelar upp i den tidiga fredagskvällen. Slår mig ner i regnsura ytterkläder på trappan som utgör sittande parkett i det ombyggda huvudbibliotekets multimedia-avdelning. I bullseye på dartmattan står Vera med gitarr och framför sina sånger. Klart, skirt coh värmande trots den nordliga melankolini styckena förmedlar.
Trappan är full av nyktra biblioteksbesökare som satt sig en stund och ett och annat fans i olika typer av åldrar. Vera spelar mycket från debutskivan Idyll i än mer avskalade versioner på omväxlande akustisk gitarr och elgitarr med inställningarna på trivsamt murr och darr.
Låtarna presenteras av Vera och det handlar mycket om Norrland och vad farmor och mormor hade för sig förr i tiden, osäker kärlek, träd, avfolkningsbygder och främmande storstäder. Som på skivan sticker en del ut mer än annat. Det handlar om Träd, Nåt som är på riktigt, och kalix-bondska Bjärka ligger lite före de andra låtarna även om det aldrig blir svagt. Rätt tidigt i spelningen bränner Vera av sin version av Ulf Lundells Snön faller och Vi med den som hon fick spela i ett program på SVT för något år sedan och den sitter gott. Hon berättar att Ulf godkände tolkningen men betecknade den som "mörk". Det hela avslutas med ett nytt stycke om örnar, eller fåglar iallafall. Det låter riktigt bra och Vera hoppas få ut den nya skivan innan jul. Hoppas det, och inte att storfinansskivbolaget får för sig att styla upp det för mycket. Grejen med Vera är att det är rätt färdigt som det är från början. Det behövs inte produceras sönder så mycket. Det håller som det är.
Setet avslutas med en kort intervju som leds av en rörd bibliotekarie. Vera får berätta lite om sin kommande skiva och vidare om vilka hennes favoritpoeter är. Vera väljer Pär Lagerkvist och Bruno K Öjjer och bibliotekarien avrundar nöjt med att presentera nästa veckas föreställning som handlar om något västafrikanskt sväng på scenen. Det är så fint att det får vara så här. Att ett bibliotek 2014 får bygga om sig, pröjsa en artist för en gratis spelning och attackera folk med kultur i alla former trots att en borgerlig regering gjorde allt de kunde i åtta för att utrota allt som inte luktade pengar och kan bära sina egna kostnader.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar