Förra året inledde jag en artikelserie kallad "Historiska Förväntningar" och i den första artikeln tog jag upp engelska farhågor på 1700- och 1800-talet angående flytande franska fästningar och deras förmodade ankommande attack mot det engelska moderlandet.
Idag fortsätter jag med historien om det albanska folkets historiska förväntning på att när man äntligen blivit ett riktigt land, få ha en flagga i lugn och ro utan drastiska förändringar genom framtiden.
Ja, det låter lite krystat, men jag tycker att historien är såpass intressant att jag lägger in den under den här etiketten.
Året var 1912 och Albanien blev efter 2000 år av ockupation av greker, Illyrier, Romare, Bysantiner, Bulgarer, Serber och Ottomaner äntligen ett eget fritt land. En flagga utvecklades och man valde ett motiv från det heraldiska vapnet till George Kastrioti Skanderbeg som hade gjort en kortvarig revolt mot det Ottomanska väldet på 1400-talet. Dubbelörnen kan ha sitt ursprung i Byzantium från början, men ingen vet helt noga
Den nya flaggan fick sig redan under den första provisoriska regeringen 1912-14 en ansiktslyftning och av någon anledning ansåg man att dubbelörnens inre struktur och benstomme behövdes belysas mer ingående. En stjärna lades också till.
Lagom till starten av första världskriget kände man att flaggan behövdes putsas på igen och den antog nu sin kanske mest bisarra form. Nu liknade dubbelörnen mest en dubbelkråka från en avantgardistisk serietidning, men landet Albanien kunde åtminstone nu trösta sig med att de erkändes som ett land av de flesta länderna i världen (Trots sin besynnerliga flagga)
När första världskriget var över städade Europa upp, och i Albanien tog man först och främst itu med sin flagga. Dubbelörnen krympte och stjärnan togs bort.
Men bara några år senare var det dags igen. Nu gick man in för en mer art-deco-inspirerad historia och nu började örnen mer likna en drake i sitt mer siluettliknande mönster.
Under resten av mellankrigstiden gick man sedan tillbaka till den ursprungliga idéen, men för säkerhets skull la man till en liten mössa ovanför örnens huvuden. Under den här tiden drevs Albanien som ett kungarike under regenten med det speciella namnet Zog I. Albaniens historia är verkligen lite som hitte-på.
Andra världskriget inleddes egentligen inte alls av att Hitler och Tyskland anföll Polen. Det inleddes av att Italien anföll och invaderade Albanien. Men det är nästan bara albaner som kommer ihåg det. Inte nog med att man gav sig på landet, man gav dessutom på flaggan. Dubbelörnen krymptes och stängdes in i en bur omgärdad av symbolen Fasces, verktyget med anor från romartiden som Mussolini valde som symbol för sin fascistiska rörelse och som också begreppet fascism uppstod ifrån.
Italienarna lyckades också förvirra samtiden med att driva bruket av två olika flaggor parallellt för Albaniens räkning. På den andra av den har man infogat en kungakrona. Annars följer flaggan den vanliga fascistiska modellen.
Om det var illa med Italiensk ockupation så skulle det komma att bli ännu värre. När det gick som det gick i Italien, Mussolini avsattes, landet bytte sida och blev invaderade av Nazi-Tyskland så gick Albanien samma öde till mötes. Nazisterna våldförde sig å det grövsta på landet och som det inte räckte med det så införde man det gyllene snittet på albanernas flagga.
Men albanerna reste sig och kastade alldeles på egen hand ut nazisterna ur sitt land. Något de är ganska ensamma om. De flesta länderna i öst-europa fick hjälp, eller "hjälp" av Sovjetunionen att befria sig från naziockupationen. Albanien gick dock in i en liten Warszawa-pakt för sig själva, under Enver Halil Hoxha skapades den albanska republiken och under två år hade man franchisesymbolen för kommunism, hammaren & skäran fast fixerad på sin flagga.
För att markera sitt oberoende mot Sovjet togs hammaren och skäran bort för att ersättas av en mer modest stjärna som i albansk tradition centrerades ovanför dubbelörnen och denna version av flaggan skulle få leva kvar ända till 1992
Och här är vi nu, som det en gång började. Vi får hoppas att albanerna får behålla sin flagga. Den ser ändå mest konsekvent ut så här.
Ett förbehåll får göras för färgskalorna som flaggorna visas i. Källorna är i de mest skiftande format och upplösningar och ingen ser nog riktigt ut i färgen som de skall göra
Matthew Ward - Fade to white
5 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar