söndag 6 augusti 2017

Ögonblick från Semestern 2017 #10 Tjörn


Ögonblick från Semestern 2017 #10 Tjörn


Den sista skälvande semesterhelgen tillbringar vi delvis på ön Tjörn så där en en bit upp i Bohuslän från Göteborg sett.

Vi tar oss till skulpturparken i Pilane och hänger en del i Skärhamn City.

Utställningen är vackert utspridd bland kullarna på Tjörn och det stora formatet på många saker gör sig gott i det karga landskapet. Här och där går får och äter gräs. Det är såna får som är väldigt lika sådana som vi känner igen från Shaun the Sheep men de här har grå istället för vit päls. I övrigt mycket liknande och trevliga.

Porten till Tjörn

Platsen Pilarne innehåller även ett fornnordiskt gravfält.

Franske Veilhans verk Michael

En ur en svit människoharar i stål

Verket heter Introspective och är gjort av Sophie Ryder

Syrian Horse av Mohannad Soleman

Ibland var det svårt att få bort människor ur bilden

Ten Seated Figures, Magdalena Abakanowicz

Luke, Tony Gregg

Högst upp hittar man ett monumentalföremål

Först måste man dock störa en del får mitt i lunchen. Den här äter gräs.

Det blir lite som att gå omkring i ett skivomslag

Anna av Jaume Plensa

Vi hinner med lite Skärhamn också, här är Akvarellmuseet. 

Läget vid södra bryggan i Skärhamn

fredag 28 juli 2017

Henrik Berggren på Liseberg



Henrik Berggren
Konsert, Liseberg, 2017-07-21

Går på konsert så här mitt i sommaren. På hemmaplan. På Liseberg. Ser Henrik Berggrens återkomst. Henrik som hade stora framgångar med Broder Daniel vad som nu känns för länge sedan även om det var ett 90-tal som är just bakom knuten.

Jag minns Henrik från svartklubbarna runt Järntorget och i Haga i det tidiga 90-talet. Han valsade ofta omkring för sig själv framåt småtimmarna och vi blev ytligt bekanta. Han var några år yngre och en märklig liten man. Min dåvarande flickvän refererade till honom som "maskoten" när vi fick syn på honom och han var ofta glad om än lite dimmig på substanser. Vid något tillfälle gick vi till den numera nedlagda bensinmacken vid Järntorget och handlade rökverk en tidig morgon efter någon svartklubbsexcess och blev sedermera ivägjagade av personalen då vi tände upp medans vi fortfarande var kvar på macken. Vi sprang skrattade därifrån.

Något år senare berättade han att han hade ett band på gång och ville att vi skulle komma och kolla på någon tidig spelning som vi såklart inte gjorde. Vi hade väl nåt annat för oss. Sen rullade det på. Musiken till Fucking Åmål och Broder Daniel slog igenom. När jag sprang på honom igen var han sällan själv utan hade fått klasar av beundrare efter sig. Alltid lika trevlig och pratsam och kom oftast fram själv och babblade även om jag knappast tror att han kom ihåg vad jag hette och så vidare.

Sista kvällen vi sågs var en dionysisk kväll på gamla Klara på Victoriagatan där vi hamnade med bandet på den lilla avsatsen ovanför baren där det fanns ett par enstaka bord med utsikt över lokalen. jag satt mellan Henrik och gitarristen Anders Göthberg som så sorgligt skulle ta livet av sig några år senare. Bandet höll hov och delar av gruppen ägnade sig av någon anledning med att ta sönder ett element på väggen under våldsamma former. Personalen lät det bero och kom lugnt med sopkvastar och sopade upp resterna av elementet. Broder Daniel hade kommit till en punkt då de kunde göra lite vad de ville.

Sen la ju bandet ner efter det sorgliga självmordet och med undantag av en enstaka avslutningsspelning på Way Out West har det vart tyst om Henrik och de andra tills i våras då Henrik släppte sin första solo-platta som han nu turnerar runt med.

Konserten i den ljumma sommarkvällen inleds med starka Hold on to Your Dreams som också inleder skivan. Ljudet är som alltid på nöjesfält alldeles för lågt men det som hörs låter gott.
Redan som andra låt släpps Broder Daniel ut i setet också i When We Were Winning och så där håller det på, av och till är varannan låt en gammal 90-tals-klassiker och varannan låt en ny.

Publiken är lagom euforisk. Vi är 13000 på plats och även om de flesta är några år yngre än mig så har även den demografiska gruppen växt upp och hysterin är inte lika total som då, på 90-talet. Ändå är det en fin kväll med fet allsång och starka leenden och skratt överallt. Det skrattas också gott åt Henrik som i mellansnacken konstant refererar till publiken som "Mina barn..".

Bandet är lysande. Mattias Bärjed (känd från Soundtrack of Our Lives och filmmusikskapande) spelar den rena fina sologitarren. Thedor Jensen (som ingick i Broder Daniel och The Plan bland annat) styr upp den andra gitarren. På bas hittar vi Joel Alme. Henning Fürst (känd från Tough Alliance) spelar keyboards och tamburin och trummorna rattas av Nino Keller (känd från Caesars Palace/Teddybears, bakom Håkan Hellström etc.)

Man behöver inte gapa "Spela Shoreline" på en sån här tillställning för den kommer efter ett tag som ett rinnande vatten förstås. Vi hör även grejer som I'll be Gone och Whirlwind som var ett tag sedan man hörde alls. De nya låtarna ligger väldigt nära de gamla klassikerna. På skiva hörs en del Union Carbide-liknande ekande akustiska gitarrer och de hörs inte den här kvällen men det låter ändå klockrent.

Sista låten blir min favorit. Work. Vet inte om de här killarna nånsin haft ett vanligt jobb och förstår hur fint texten ackompanjerar klassiskt löneslaveri men fint är det. Bra kväll.












torsdag 27 juli 2017

Ögonblick från Semestern 2017 #9 Gränna


Ögonblick från Semestern 2017 #9 Gränna


Vi hinner även med ett tillslag i småländska Gränna där vi promenerar den gatan som finns där och tittar på polkagrisar. Större delen av tiden ägnar vi dock åt André-utställningen på Gränna Museum.
Det är en minst sagt svalkande upplevelse denna knallvarma dag.

André fick ju för sig att åka luftballong till Nordpolen. Och det gick ju sådär. Ett fascinerande misslyckade hur som helst och en stark utställning med många föremål och bilder från resan.

En gräsmatta i centrala Gränna

Grännas kyrka

André och hans reskamrater. 

En brevduva i tjänst

En isbjörn

Här har man dödat en isbjörn. Det var inte så käckt att äta sådana, men inte mycket att välja på.

Den ikoniska bilden på ballongen som just tagit land för sista gången.

tisdag 25 juli 2017

Ögonblick från Semestern 2017 #8 Visingsö


Ögonblick från Semestern 2017 #8 Visingsö


Vi tar oss en sväng söderut från vår bas på Östgötaslätten till historiskt intressanta delar av Småland. Genom Gränna ut på färja till Visingsö som ligger där som kastat av en jätte i södra Vättern. Enligt legenden skapades ön av jätten Vist när han kastade ut en tuva i sjön för att hans fru skulle ha något att kliva på när hon tog sig över Vättern. Vist, som själv bara behövde ett steg för att komma över sjön, står i dag staty med Visingsö i händerna vid E4:an i höjd med Huskvarna.

Vi hyr cyklar och tar oss till motsatt sida om färjeläget där vi hittar en strand man får ha helt för sig själv. Säkert 2 kilometer stenstrand utan en människa på. Sedan dricker vi och äter gott i en trädgård i Framnäs och tittar noga på Visingsborg. En 1600-tals-fastighet som är härligt bevarad.

Ingången till Torps Brygga. Ett litet paradis vid vattnet

Strand helt för sig själv

På andra sidan ser man Västergötland

Ute på själva Torps Brygga

Mer Beach-bild

Pink Floyd-fasoner på åkrarna

Mys-jazz ur fönsterna, humlor som surrar, jo funkar.

En bira sitter bra i trädgården

Vi tar oss en god titt på Visingsborg. Ett slott som började byggas 1570

Det är bara en del av slottet som står kvar men det står bra

Undersöker ett valv

Släkten Brahe huserade här på 1600-talet och 1718 brann det friskt här

Skivomslagsfotograferingsläge

Och där kommer båten som tar en till fastlandet igen

fredag 21 juli 2017

Ögonblick från Semestern 2017 #7 Vadstena


Ögonblick från Semestern 2017 #7 Vadstena


Från Skänninge är det inte så långt till Vadstena. Denna stad som i så mycket fortfarande påminner om det katolska medeltida Sverige i sina imponerande fortfarande fungerade byggnader.
Slottet är praktfullt och innehåller en massiv mängd sten men den stora upplevelsen här är utan tvekan Klosterkyrkan i Heliga Birgittas gamla kloster.
Jag har nog aldrig varit inne i ett svenskt kyrkrum som tagit mig så. De flesta gamla kyrkor blev omgjorda på 1700-talet. Man spacklade vitt på väggarna och slog ut större fönster, mer vitt och fräscht så att säga. I Vadstena i Klosterkyrkan går man rakt in från gatan in i ett totalt 1400-tal med de smala kyrkfönstren i väggarna och stenen som möter en invändigt också. Nog för att jag tappade mitt religiösa sinne raskt efter att jag konfirmerats men det är omvälvande känsla att hamna i historien på det där sättet. Rakt i ansiktet med sin storlek, valv, lukt, träsniden och känsla. När vi är där spelar en liten orkester i en sidogång. Hela huset skakar. Nån vilsen kyrkvärd står sådär menlöst och vänligt som bara kristna människor kan göra och väntar på något att göra. Annars ganska lite turister.
Längst fram bakom altaret en trappa ner hittar man ett stort träsnitt från senare 1400-tal som är värt att bese också.

Borggården på Vadstena Slott

En Fasad

Vadstena centrum är trevligare och större än man kan tro

Man får stärka sig

Apoteket i gamla Vadstena stad

Vi lär oss om en lokal giftmörderska

Och så den fantastiska kyrkan då

Bilder gör inte platsen rättvisa. Det är mycket bredare till exempel

Relikskrinet 

Träsnittet på Birgitta med kompisar från senare 1400-tal

Detalj ur träsnittet