Hösthelg i Sörmland

Vi tar en hösthelg i Sörmland. Tar in på Statt i Katrineholm. Tittar på slott och herrgårdar och höstlöv och de grejerna.

Katrineholm som det såg ut 1924

Gröna Kulle, Stadshuset i Katrineholm

Själva Katrineholm är inte så mycket att se men stadshuset är fint. Det är en lite depraverad känsla över småstaden men maten smakar bra på grekiska restaurangen Rhodos och fikat är gott på Sultans Konditori. Strax i söder av staden ligger Stora Djulö herrgård med omgivande kulturbyggnader. Inget mer än fiket är öppet så här års men promenadstigarna fungerar fint i hösten.

Kaffet är inte dumt här

Djulö Gård

Spanar in det lokala djurlivet. Det skall drickas vatten.

Vi tar oss även norrut, över gränsen till Vingåkers kommun till Julita Gård. Där är ingenting öppet men det går bra att promenera där också.

I trakterna av Äs, på väg norrut

Ingången till Julita Gård

I samspråk med Öljnar. Han är lite fast i 80-talet. 1180-talet.

Här och där ligger röda stugor utslängda i parken

Här en smedja

Själva huvudbyggnaden på Julita Gård

En vass bild

Kulturhus även i gult

En annan vinkel på gården

Slottsträdgården

Äppleträdsfält forever

Så här ser Humle ut, Död då, men den tar sig till nästa år

Spindlarna hade översvämningsproblem

El Dorado för oss långtidsförkylda

Utsikt från klon-samlingarna mot kyrkan

Vi snubblade även över Pettsons hem

En spaljétunnel av äppelträd

Thåström på Liseberg (2015)

Thåström
Konsert, Liseberg, Göteborg 4 september 2015


Turnéavslutning för hjälten Thåström på Liseberg en fredag kväll i början på ett mörkt september.
Är vi där eller? Tjena

Jag har sett Thåström en gäng gånger live genom åren. Som soloartist eller med Imperiet eller Peace, Love & Pitbulls men faktiskt inte sett honom just på stora scenen på Liseberg sedan 1987 då just Imperiet lirade där. Tiden går men Thåström består.

Sist jag såg Thåström här var den här singeln aktuell. "19hundra80sju"

Det är bra med folk på plats men annorlunda än spelningar på stora scenen annars. Det vanliga scenariot vid spelningar här är att det är fullt med folk framför scenen vid start oavsett vad som spelar. Sedan efter hand börjar folk lämna platsen och ta sig mot sig för dom mer intressanta saker som spunnet socker eller radiobilar. Det är nackdelen med en konsert på ett nöjesfält. Det dyker oftast upp en massa karusell-åkare som inte har nån direkt koppling till musiken som tittar en stund och sen tar sig vidare. Av någon anledning skall de ta sig längst fram framför scenen innan de bestämmer sig för att ta sig bakåt vilket leder till att man måste släppa igenom folk och flytta lätt på sig hela tiden.
Så inte ikväll. Jag räknar till sammanlagt fyra individer som beter sig på detta viset i min närhet (varav ett par rymmer p.g.a.. en så höggradig berusning att de knappt kan hålla sig upprätt.)
Resten av publiken står kvar och lyssnar och ser som man skall göra på konsert.

Det är en koncentrerad stämning och lugnt och fint. En snubbe snett bakom ger skall och synpunkter på att han vill höra Var e Vargen? från början och ett par låtar in i spektaklet men han ger sig efter ett tag.

Jag har tjuvkikat lite på set-listorna från de senaste konserterna från Malmö stadsfestival, Stockholm Music & Arts och Dalhalla och det är ungefär samma upplägg denna kvällen.
Vi får en del såklart från senaste plattan Den Morronen och övriga senare solo-plattor. Imperiet-låtar som Jag är en Idiot och Rock n Roll är Död och även grejer som en omarbetad En Vacker Död Stad (utan The Clash/Sex Pistols-referenserna från skiva dock)

Det är ursnyggt förstås med busball ljussättning och fint ljud om än på för låg volym som det är överallt nuförtiden.

En del är bättre än annat. Det yngre stycket Kom med Mig växer monumentalt här (Se kort klipp längre ner). Beväpna dig med Vingar sitter som en smäck medans Samarkanda står och trampar mest.
Död Vacker Stad är lite för blodfattig arrangemangsmässigt för min smak men Höghussång och Ingen sjunger Blues som Jeffrey Lee Pierce slår till in i märg och ben på oss.

FanFanFan gör sitt inte minst för att den storhövdade publiken håller helt käft här och bara tar in

Pelle Ossler briljerar på skottskadad gitarr som vanligt

Sammanfattningsvis blir det naturligtvis en stor kväll. Thåström gör en sällan besviken. Sjunger lika bra fortfarande. Fantastiskt kompband. Visst fattas det en massa låtar och visst kunde det väl få dra på med någon käftsmäll som Miss Huddinge -72 men intrycket är ändå starkt och en kväll att minnas och ta med sig in den annalkande grishösten.

Här är 54 sekunder i film med ord som bet bra

Ögonblick från Semestern 2015 #3 Stockholm

Utöver Kalmar och Varberg blev det en del Stockholm också. Jag provade MTR på vägen upp. Lite hårda stolar kanske men annars en bra sits.  I Stockholm höll vi oss mest söder om söder. Undersökte mytomspunna platser som Aspudden, Snösätra och Ågesta för att nämna några utflyktsmål.

Så här vackert är Telefonplan i sommarsolen

Imponerade mängder återvunnet solglaögonglas går åt till balkongerna

Nytt och dyrt

De mysigare delarna av Hägersten

En kall grekisk öl på Korfu på Hägerstensåsen

Att åka in in Snösätra är lite som att åka in i Flykten från New York

Snyggt klotter överallt

Thåström tronar upp på en mural

Bakom Frälsningsarmén i Ågesta får man fin syn på Farsta Strand

Fin plats vid sjön (Magelungen)

Den här badgästen hade begär efter medhavda Brago

I Farsta-djungeln kan man hitta ett och annat hus.

Allt lite skönt på dekis vid Farsta Strand

Alternativen är många här

Ögonblick från semestern 2015 #2 Varberg

Semestern fortsatte med en liten resa till Varberg. Vädret sådär som det var i år men en god resa ändå

Vi tar in på vandrarhemmet på fästningen i Varberg. Vi får en cell i det gamla fängelset som ser ut ungefär som det gjort i ett par hundra år. Det är enkelt och smått men det behövs inte så mycket mer, bara sova här och sen ut och kultura sig på stan

Så här ser det ut inne i fängelset

Den första musikaliska begivenheten blir en titt på bandet Farsta i Socitetsparken.  Bandet består delvis av kändisar från andra kända band som Ebba Grön, Raketerna och Grisen Skriker men det här är mer avslappnad gubbpop/rock. Skönt stillsamt sväng med inbyggd eftertänksam lyrik.

Hasse Edström frontar i Farsta.

Efter Farsta tar Joel Alme över scenen. För kvällen förstärkt med Hästpojken på bas. Det är välpolerat, välspelat men lite för Bruce Springsteen för mig. Vi får höra IFK-hymnen fast på engelka. Vid det här laget har det blivit kallt, kanske 12 grader i kvällen fast mitt i juli. Vi värmer oss på uteserveringen på själva socitetshuset med öl och starka nötter.

Senare snubblar vi in på Varbergs enda rockklubb och tar del av härliga boråsbandet Egonaut som ger oss en konsert till denna musikaliska dag. De spelar god Doom 'n roll som det kallar det. Riktigt bra. Tung orgel tillför mycket till gitarr-riffen.

Det blommar i fästningen

Vi fick enda cellen med fönster upptäckte vi

Fästningen

Om man är nyfiken på musiken vi hörde lät , hör är några officiella rockvideos från tuben

Farsta - Efter kalaset | YOUTUBE
Joel Alme - Backa Tiden |  YOUTUBE
Egonaut - Cursed and Damned | YOUTUBE