tisdag 15 mars 2011
Berntsson tittar på film: Suck (2009)
Suck
Kanadensisk långfilm, 2009
I tider då det här med vampyrer är populärt kan man ställa sig frågan : Finns det någon hyggligt okej film med vampyrinnehåll inspelad efter 1972? Ett rakt svar är väl, nja, men man har ganska roligt med filmen Suck som helt gått under min radar tills jag hörde talas om den ganska nyss.
Historien avhandlar det inte fullt så framgångsrika bandet Winners och deras väg längs en liten turné i Kanada och nordöstra USA.
Winners är ett lättsamt neo-grungeband som spelar för de närmast sörjande tills den kvinnliga basisten blir förhäxad av en vampyr som är märkligt lik sångaren i svenska Wannadies som förändrar hennes style och uppträdande ganska ordentligt. Bandet blir av med sin manager men bandets ledare skapar på kort tid en förvirrad relation med en skum bartender spelad av Alice Cooper och de möts i bluesmättat magiska vägkorsningar, barer och bilfönster i lätt surrealistiska filmscener.
Efter en tids diskussion accepterar bandet att de fått en vampyr i bandet och fortsätter sin turné som på grund just utav vampyrinslaget får ökande framgångar. Men vampyrjägaren Eddie Van Hellsing spelad av den meriterade Malcolm McDowell är bandet i hälarna i syfte att ha ihjäl allt vampyriskt.
Efter en mindre lyckad radiointervju med en härligt slemmig rockradiopratare spelad av Henry Rollins lovar vampyrrockbandsdeltagaren att i fortsättningen bara äta kor, men det går så där med den saken. Som tur är har bandet med sig en fransk roadie som heter Hugo som inte bara bär trummor och andra instrument utan även gör sig behjälplig att göra sig av med lik under resan. Allt blod Hugo har på sig hela tiden skylls på att Hugo lider av och till av näsblod.
Efter hand förändras fler medlemmar i bandet och den stackars roadien Hugo får mycket att göra. Bandet hinner även med att göra en skivinspelning och studioägaren Victor spelas av ingen mindre än Iggy Pop
Victor ser till att bandet får spelat in sitt nya vampyrmaterial, men Iggy har varit ute och seglat förr och varnar bandets oskyldige ledare om vad det innebär att ha med vampyrer i sitt band
Till slut jagar Iggy (Victor) iväg bandet och vill aldrig mer se dem igen, men han har en scen till längre fram i den här märkliga filmen
Förutom Iggy, Alice och Henry är även Moby med på ett hörn. Han spelar Buffalos tuffaste rockstjärna som älskar att få kött kastat på sig. Men han får mer än han bett om.
Jo, det här går inte till filmhistorien direkt, men man har en rolig stund helt klart och filmen har en del lustiga turer, bland annat får man se tillbakablickar från vampyrjägarens yngre dagar och då har man helt sonika använt autentiskt bildmaterial från min gamla favoritfilm Oh Lucky Man! från 1973. Filmen som McDowell gjorde strax efter Clockwork Orange och som är minst lika bra som den, om inte bättre på en del plan.
Musikaliskt blir det mycket för filmen direktskriven musik av bandet Winners som är okej, men soundtracket i övrigt är briljant med toner från både Iggy solo och The Stooges, David Bowie och Alice Cooper.
Löjligt och roligt på samma gång, se Suck tycker jag
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar